Gott Nytt År

Gott Nytt År fina ni! Ta hand om varandra. Jag hoppas att ni kommer tillbaka nästa år och fortsätter följa oss på våran resa. Då önskar jag nya som gamla rävar välkomna :)

Hoppas ni får en fantastisk dag! För mig betyder inte nyår så mycket. För mig är julen viktigast. Men ikväll kommer min systerdotter och hennes pojkvän hit till oss. Vi ska laga lite mat och bara umgås :) Mycket skönt avslut på detta året.

Varmaste kramarna från oss... de tre små grisarna ;)


Tjejbesök

Igår hade Lucas tjejbesök. Alwa var här och hon hade med sig sin mamma Pernilla o pappa Stefan. Mycket trevligt. Fika, snack och bus! Var även på stan en sväng shoppade lite för julklappspengarna vi fått.






Lucas när gästerna hade gått: Men åh morsan!!!! Nu är de tjejbaciller på typ alla mina grejer!


Nyvaken

En nyvaken Lucas efter förmiddagsluren :) Mitt lilla charmtroll!




Dagens Lucas
Body, ebbe
Byxor, Polarn o. Pyret
Strumpor, Polarn o. Pyret


Jeansskjortor

Ett par jeansskjortor till mig.




Jeansskjorta, Zoul
Jeansklänning, Peak Performance


Krokodilia

Lucas shoppade sig en ny favvoleksak inne på Krokodilia i Växjö :) Mycket bra att greppa för en kille som håller på att bygga upp styrkan i armarna. Har ofta tittat på de där stora kuberna som har allt möjligt fäst vid sig (snören, prassliga delar osv...). Men tycker att de är för klumpiga och tunga för Lucas, denna var stor men mer lätthanterlig och många fina färger :) Smakar gott gör den också och den gör inte heller ont när man slår den i huvudet hälsar Lucas! Spring o köp!




Mycket fascinerande tycker Lucas.


Hemma

Nu är vi hemma igen. Har haft några toppendagar i Växjö hos fina vänner! Tyst o tomt nu ;) hihi... Här har jag och Peter hunnit pack upp allt och städat lägenheten (måste ju vara snyggt i morgon när vi får besök...). Lucas ligger ute i stormen och sover. Skönt tycker han! Blåsigt tycker jag. Nu blir det en soft kväll i soffan. Ska se om lillprinsen vaknat än.

(Glömde tyvärr att ta med kameran till Växjö. Skönt tyckte väl typ alla andra.)



Lucas har trasslat in sig.


In Växjö

Tänkte bara kika in och säga hej :) Vi är hos fina vänner i Växjö så det är därför det är lite tyst här på bloggen. Kul att ni kikar in iaf. Tack för fina kommentarer. Idag har vi hunnit med en sväng på stan. I duggregn, lite vintrigt så där. Vi åker hem igen imorgon så då hörs vi igen! :) Kramen tills dess :)


Väska, Object

Vi var på stan en sväng idag. Vi skulle kolla in den beryktade mellandagsrean. Inte för att vi skulle ut o leta ihjäl oss precis utan mer för att vi skulle komma just ut. Var mest inne o vände i butikerna när vi såg hur alla trängdes... för vad? Ja de vet jag inte. Finns inte så mycket i den här stan.

Men iaf. Hittade en väska som jag tittat länge på. Eller jag har tittat på den tidigare modellen men så hade det kommit en ny modell som jag tyckte var snyggare så den slog jag till på. Reafynd?! Näe. Jag är så dålig på det där med rea. Jag hamnar oftast bland allt de nya då jag ofta tröttnat på de som hänger på rean. Men ibland lyckas jag ändå.




Väska, Object


Lucas idag





Lucas idag
Byxor, Geggamoja
Body, Polarn o. Pyret
Strumpor, Polarn o. Pyret


Lucas julklappar

Här kommer bilder på Lucas julklappar (den första bilden är de han fick av oss).







Juldagens Lucas

Här kommer en juldagens Lucas :) Idag har vi varit på kalasande där vi träffat släkt o ätit god mat.





Juldagens
Byxor, Fix Lindex
Tröja, Polarn o. Pyret
Strumpor, Lundmyr


JULAFTON

Här kommer en bildbomb från julafton. Hoppas ni hade en bra dag o får en fortsatt bra helg :)











En dag med julbord, paketleken, fika, julklappar, tomte, julgröt, familj, gemenskap, kärlek <3


Julkola

Försökte mig på för några dagar sen att göra julkola av något slag. De skulle vara kola med smak av lakris o doppade i choklad o toppade med havssalt. Hur de gick?! Ja de gick väl rätt skitdåligt. De har fått ett nytt hem aefter att ha bott i kylskåpet ett par dagar. Nya hemmet kan vi kalla sopberget! Jag fick typ ångest varje gång jag såg dem... vilket var varje gång jag öppnade kylskåpet! Skitkola. STENHÅRD! Hej tandlös efter att ha satt tänderna i dem liksom! Bergis fel i receptet! Jag kan inte ha gjort fel iaf... inte kokade jag för länge.... näe då! Receptfel helt enkelt! Om jag tog bild? Vill ni att jag ska bli ännu mer deprimerad?!




Bild på lyckade rocky roads istället! Mycket godare också för den delen!


Julkort á la Lucas

Eftersom Lucas inte fick tummen ur att ordna med julkort i år så kommer här ett som han satt o knåpade ihop nu på förmiddagskvisten!


Mini-Julafton

Igår hade vi julafton hos pappa :) Jättemysigt med litet minijulbord och paket :) Vem som fick flest?! Den som fattade minst!



Jul hos pappa

Nu ska vi till min pappa o Lillemor för att fira jul :) Ett litet minijulbord o lite paket! Mysigt ska det bli. Hoppas ni får en skön torsdagskväll.


Läkarbesök

Igår var vi i Västervik IGEN. Och till Västervik, ja dit hör ju läkarbesök. Alltid nervöst. Vi diskuterade lite allt möjligt, mycket om vad som komma skall... Händer ganska mycket nu framöver. Vissa saker blir inte som vi trodde. När man sitter där o räknar upp allt så känns det som om varje grej är en tung sten de lägger på ens axlar. Vissa saker kommer ju underlätta för Lucas medan andra är en del i utredningen och betyder ännu mer oro för oss. Magen knyter sig varje gång jag tänker på det... ja alltså magen är ständigt en enda stor knut som inte går att knyta upp. Vi får väl försöka bära på detta över jul o nyår. Hoppas kunna koppla av lite iaf.


Materialakuten

Jag behöver hjälp! O de fort!!! :) Om det står att ett plagg innehåller: 100% sheepsmere, va betycer de då? Jag har googlat men fattar ingenting! Jag får för mig att de är något slags ullplagg?! Rätt, fel? Men de jag isf undrar är om det är sticksigt? (Jag hatar sticksiga plagg, kan inte ens försöka stå ut med dem utan att klia o få utslag på kroppen.) Och hur man tvättar de. :) Är det ett bra material? Någon som vet?! Eller är ni lika nollställda som mig?

Ett utlägg om sömn

Jag o Lucas sitter o ligger på golvet. Vi slår in julklappar. Eller, vi o vi. Jag slår in julklappar, han ligger mest med benen i luften o försöker fånga fötterna eller snackar o stirrar på sin hand. Inte till någon vidare hjälp direkt. Tur är väl det kanske då jag är lite av en...hur ska vi säga, ganska noggrann person när de gäller att slå in paket. Inte för att jag gör det så invecklat. De ska vara enkelt o stilrent :P

Morgonen började med en promenad med Alwa o hennes morsa Pernilla ;) Våra fisar! Vi halkade runt på vår vanliga runda.

Tidigare somnade Lucas på filten på golvet bredvid mig. Asså detta har typ aldrig hänt! Jag låg o kikade på tv o när jag tittade till på Lucas så sov han :) sötnöt. MEN nu är han vaken såklart! Blev tvungen att sätta sonden o lite innan sista kvällsmålet. Jag försöker lära honom att somna själv, inte i min famn hela tiden. Oftast blir de ju så ex. till kvällsmålet så somnar han alltid i min famn så jag har inte brytt mig om att lära honom somna själv inför natten. De tar vi någon annan gång. För jag sitter uppe tills den matningen är klar o då har han somnat. De fungerar för oss. Men på natten när han vaknar försöker jag att få honom att somna om utan att ta upp honom. Det verkar fungera ganska bra tycker jag. Tar inte många minuter innan jag får honom att somna igen. Nu går det också bättre i vagnen. Förut var det sällan att han somnade själv i den utan låg o skrek tills han var helt hysterisk o jag fick ta upp honom. Så klart så somnade han på direkten så fort han kom upp i famnen. Alltså bara att lägga ner honom igen. Tyckte att det fungerade helt okej de också. Jag tyckte aldrig de var jobbigt. Men nu känner jag att jag vill försöka få honom att somna lite själv ibland. Iaf när vi ska ut i vagnen (om han inte somnar innan vilket ofta händer de också) o även om han vaknar på natten. Jag börjar själv bli lite trött på att ha honom sovandes ibland på bröstet nattetid. Det stör min sömn ganska mycket. I veckorna är det jag som får ta det då Peter jobbar, o även de veckor Peter har jour. Hade inte brytt mig så mycket om han hade legat still, då kan även jag sova... men han rör sig som bara den o man får typ se upp för att inte bli skallad eller få en väl placerad höger typ. Samtidigt så växer han ju, inte lika smidigt att ha honom där heller när man själv ligger ner. De finns de nätter då han inte nöjer sig med att ligga mellan oss, vill väl ha extra närhet. Men ofta får jag honom att sova i sin egna säng :)

Lucas är ju van vid väldigt mycket närhet sen han föddes. De var de dagarna gick ut på när han låg på sjukhus och så har det även fortsatt hemma. Mysigt tycker vi. Men kanske dags att få honom att bli lite självständig :) Fast vi stressar inte... testar lite o ser hur de fungerar för oss. (Jag är inte ute efter en massa tips o råd nu, jag skriver bara hur vi har det. Vill jag tips o råd så lovar jag att jag frågar :) Alla barn är olika o med allt Lucas går igenom så vill vi verkligen inte stressa fram saker utan tar det i vår takt o när vi känner för det.)

Märker att han nu ligger o snart somnar på filten igen... Ja jag fattar ingenting! ;)

Sov gott fina ni! Kul att några av er iaf gav sig till känna när jag undrade vilka ni är som kikar in här då och då :) Kul att läsa hur ni hittade hit, vilka ni är o hitta era bloggar. Sånt uppskattas :) O tack för alla fina kommentarer som värmer. Varma kramar <3

Fy vilket långt och snurrigt inlägg om Lucas sömn. Att ni ens orkar läsa det!!


De där med julklappar

Jag och Peter hade bestämt att vi inte skulle köpa några julklappar till varandra i år. Vi pratade om att vi istället ska köpa något tillsammans som vi behöver. Det har vi visst dragit ut på, inte orkat bry oss. Men så kunde inte jag hålla mig. :P Nu fick ju han se att de låg en julklapp på skrivbordet utan namn!!! O undrade givetvis vems de var! Jag tyckte att de behövde inte han bry sig om... men så började han hota om ditten o datten. Så jag blev ju tvungen att säga de då han var på väg in i paketet. Så nu har han ångest. Stressad, you name it. Han tjatar om hur mycket de kostade så han inte köper för för lite... För han vill inte stå där som ett fån på julafton. HA så nu har jag min chans! Jag kan ju dra till med vad som. Men inom rimliga gränser...typ några tusen ;)moahahaha. Å andra sidan kan ju han dra till med något också för att gardera sig liksom. Jag är ju mammaledig, hur mycket pengar har vi liksom?! Kan ju inte vara så svårt att gissa. Det där med exakt och precis är väldigt viktigt för Herr Sidenbäck. Jag bryr mig inte lika mycket!

Asså hade inte han börjat fundera över den där paketen så hade jag ju aldrig fått något av honom. Nä utan har vi sagt NEJ så är de visst NEJ! Kan man liksom inte överraska tycker jag då ;) hihi. De är ju urkul att få paket!



Pyjamas, Lundmyr
Hans strålande humör, sin mamma


En glad skit ;)

Så här ser det ut hos oss just nu :) En glad skit! Han tog en lite power nap tidigare...hm... jag hade mer riktat in mig på sova för natten. Lucas hade andra planer. Ja så nu sitter vi här på golvet igen. Lika bra att han får trötta ut sig i babysittern så han sover sen. Så fort jag tittar på honom så flinar han. Sista målet innan natten ska han ha kl 23. Så sova innan den måltiden är klar lär han allt göra.




Pyjamas, Lundmyr

Men nu börjar den gnälligar tonen komma fram.... så nu så ska han nog snart somna ;)


I chock

Sitter med hjärtat i halsgropen. Andas häftigt. Känner att pulsen ökat. FAAN! Blev så rädd. IGEN! Jag hade precis bytt kläder en andra gång på Lucas (kom upp lite frukost). Jag hann inte mer än att lyfta upp honom från skötbordet när jag hör hur han får upp massor med slem. Sonden kommer upp o han får inte luft. Jag är helt skakig. Var sååå nära att jag hade fått leta upp sugen för att suga ut slemmet. Men kände att de fanns liksom ingen tid att springa o hämta den. Jag fick vända på honom o gnugga o slå (ja försiktigt slå, men så mycket att de ändå hjälpte) i ryggen för att det skulle komma upp. De var länge sen nu som han kräktes en massa slem. Det har gått ett par veckor sen sist. Jag hade  på något sätt kunnat börja slappna av, lite iaf. Jag har som ni kanske vet den senaste tiden varit exstra vaksam o rädd. Men nu kunnat slappna av, pyttelite iaf. Men nu, nu kom oron tillbaka. Som ett slag i ansiktet. Som en spark i magen. Någon slog undan mina ben, så känns det. De kom nog upp närmare 2 dl idag också. Jag är helt matt. Så trött. Det känns som att jag skulle kunna sova i en evighet. Stackars lilla hjärtat.

Som den guldfisk han är så ligger han nu o suttar på fingrarna o snackar... ja lite som att inget hade hänt. Tur är väl det. Men så snabbt går det inte över på mig. Min mage har knutit sig. Jag blev så rädd. Tror jag är i chock fortfarande. När chocken lagt sig kommer jag kanske gråta, men bara kanske. Just nu är kroppen för stressad för att fälla ens en liten tår.
 
Nu ska vi ge oss ut på promenaden vi tänkt. Kan behöva rensa huvudet lite. Få lite luft. Men det skär så fruktansvärt i hjärtat. Min lilla kille. Jag vet att dessa "bakslag" troligen kommer att komma då och då. Men det är inte okej. För varje gång det händer så är det en fara för hans liv. Tänk er att bära det på era axlar. Det är ganska tungt ska ni veta.
 

Nu kom de. Tårarna.


Blåbärskaka

För ett tag sen var vi och åt middag hos ett par vänner. Till efterrätt hade Kristina gjort en jättegod blåbärskaka. Verkligen supersmarrig! :) I helgen testade jag att göra den själv o den blev uppskattad! Tänkte dela med mig av receptet. Tyvärr glömde jag bort att ta en bild på den. När jag väl börjat gräva i kakan så ville jag inte ta någon bild då den inte var lika bildvänlig längre ;) hihi. Jag får försöka komma ihåg de till nästa gång. Men lita på att den är god iaf o SUPERSMIDIG att göra! :) Jaja...här kommer receptet;

Blåbärskaka

Degen:
100 gram smält smör
1,5 dl socker
1 ägg
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Blanda ingredienserna ovan och tryck ut degen i en pajform. Strö över de frusna bären så de täcker degen.

Blanda:
3 dl gräddfil
1 ägg
1 dl socker
2 tsk vaniljsocker

Häll blandningen över bären.
Grädda i 200 grader i 30 minuter.
Serveras godast som den är :) Hoppas ni gillar den!




Bilder från i somras då jag höggravid (4 dagar innan Lucas föddes) plockade blåbär.
Bilderna har väl inget med inlägget att göra mer än att de innehåller blåbär ;)


Skåpäta

Nu har de hänt. Lucas har börjat skåpäta. Suck. Va gör vi? Jag kom på honom härom dagen. Han springer ut i köket och mosar snabbt ner något han är sugen på och sprutar i det i sonden. Jäkla unge! Ja, va ska vi göra. Lås på skåpen/kylen? Hur gör ni?



Ser han inte lurig ut så säg!


Traumatiskt kan tyckas

Det Lucas kommer att komma ihåg från sig första tid i livet är att han satt i sin babysitter inne på badrummet. Varje morgon. Ja samtidigt som jag duschade. Jag fönade hår, sminkade mig, fixade hår, klagade på sminkning, klagade på hår, bytte kläder ett gäng gånger... traumatiskt?! Kan tyckas. Men där sitter han o än har han inte så mycket att säga till om! Jag får helt enkelt lita på att mini-kids har guldfiskminne o att den här mini-mannen har det ett tag till. För då kan de väl ändå inte vara så traumatiskt.



Han är ju glad iaf. O skratta ska ju vara bra har jag hört.
De måste ligga något i de där med guldfiskarna.


Vilka är ni?

Det är roligt att så många "nya" kommenterar :) Blir lika förvånad varje gång någon säger att de följer bloggen. Speciellt när det kommer fram folk på stan och berättar att de följer oss. Men jag blir så glad så fortsätt med det ;) Vill ju veta vilka ni är som kikar in. Jag vill ju veta vilka ni andra är också, inte bara de gamla trogna rävarna ;) Så fortsätt lämna era avtryck, annars är det ju endast statistiken som visar att ni varit här... men aldrig vem. Många kommentarer har också lett till att jag hittat nya favoritbloggar att följa och fått träffa underbara människor där ute. Så vilka är ni som kikar in här titt som tätt? :) (Statistiken är väldigt jämn från dag till dag så ni verkar vara ett troget gäng läsare.) Så ni som aldrig kommenterat, gör gärna det ni också nu :)

Detta är i bloggvärlden en väldigt yttepytteliten blogg, men som tiodubblats sen slutet av min graviditet. Men är som sagt fortfarande väldigt liten... För mig spelar de ingen roll. För mig är detta en ventil. En bearbetning. Terapi. Ett verktyg för att få skriva av sig och samtidigt ha utbyte med just er. Läsa era tankar och reflektioner. Få er stöttning o värme. Jag är så glad att just ni läser den. Hoppas att det ger er något. Iaf lite.



Kallsup! Snopet!

Asså här är det typ blötsnö. Inte mys. Lucas gick här inne o klängde i fönstren, tjatandes; "Morsan kolla snööööön! Morsaaaan!!! Kolla då morsan!" Ja jag fick spunk på honom tillslut. De nötte så där i öronen. Så jag slängde Lucas i en snöhög tidigare idag. Men de visade sig att de var så blött att han fick ett gäng kallsupar på vägen ner till gräsnivå. Snopet för Lucas. Men sen dess har han inte tjatat så mycket om de där blöta o kladdiga där ute! Skönt.


5 månader

Idag blev Lucas 5 månader ♥ Fem turbulenta men underbara månader fyllda av hopp, kärlek och förtvivlan. Jag orkar inte räkna upp vad Lucas kan och inte kan. Vad han gillar och inte gillar. För mig spelar de ingen roll. Lucas är Lucas. En riktig liten kämpe. Han utvecklas varje dag. Gör nya framsteg hela tiden. Det är så underbart att se och jag tänker ofta tillbaka på tiden då han var nyfödd och knappt rörde sig. Där man la hans armar eller ben där låg de. Till att idag vara en riktig liten busunge som just nu mest övar på tjejskrik :) (Han är just nu i motorik, stabilitet och styrka ungefär som en 2 månaders bebis.)

Jag hänvisar till inlägget jag skrev tidigare i veckan; I andra tankar. Tänk vilka stordåd Lucas har gjort och vad han har varit med om under dessa månader. Ni som är nya på bloggen får gärna läsa lite under Lucas - ovissheten och kampen för att förstå.






Först
Pyjamas, Geggamoja

Sen
Blöja, Libero

Senare
Kofta, Polarn o. Pyret
Jeans, HM
Strumpor, Lundmyr


Hövdingen

Igår var vi på mamma/barnträff igen. Vilket gäng ungar :) Kan bli livat framöver. På eftermiddagen åkte vi till mamma :) Där serverades det raggmunk (de enda vi önskar oss när vi är där...), sen blev det klippning och färgning av håret. Så nu är jag fit for fight inför julhelgerna. Ja eller håret iaf.

Just nu sitter jag och Lucas i en skum lägenhet. Inte skum som i mysko utan skum som i ganka mörk. Vi har knappt tänt några lampor o sitter på hans träningsmatta framför tv:n. Lucas käkar på med sin sond. Jäklar va han smackar. Måste lära honom att de låter illa. Han sitter i sin babysitter o viftar på tårna. Hövding i sin egen stol! Lucas Sidenbäck hövding af Vimmerby!



Kärleken till ett barn

TACK alla för otroligt fina kommentarer, som alltid värmer de. Jag tvivlar ofta på om jag gör rätt som bloggar om vårt liv. Om Lucas. Lämnar ut oss så mycket som jag gör, även om jag inte skriver om allt. Lucas kan ju inte själv säga (nog för att han är begåvad...men någon gräns finns det faktiskt) vad han tycker om de. Men jag känner att de ger mig väldigt mycket. Ger oss mycket. Det kanske är själviskt. Jag skulle snarare säga terapi. För oss, mig och Peter, så är det ett sätt att möta er andra. Att kanske få många att någonstans ana hur vi känner inför olika händelser, tankar och funderingar. Sånt som kan vara svårt att säga/berätta för vissa som man inte orkar prata med. Till er som undrar, men som vi inte har den där djupa relationen med. Till er som vi faktiskt inte alltid känner för att prata med detta om. Till vår underbara familj och vänner som alltid finns där för oss, som vet allt men lättare här kan få en någorlunda uppdatering (vore ju rätt jobbigt att ringa runt till precis ALLA varje dag :P Nä...någon gräns måste jag dra.Jag har faktiskt annat att göra.).

Ja vissa förstår nog, speciellt ni andra som bloggar. Denna ständiga vågskål. Vad ska jag berätta, va ska jag inte berätta? Gör jag rätt eller fel nu? Finns det rätt eller fel? Samtidigt kan jag känna att det ger många andra mycket att jag bloggar om Lucas. De jag vill visa er är kärleken till ett barn. Att det är okej att känna rädsla inför det som är annorlunda men att den alltid i slutändan bottnar i kärleken till ett barn. I detta fallet vårt barn ♥


I andra tankar

Julen är på intågande. Jag har aldrig brytt mig så lite om julen som jag gör i år. Missförstå mig inte jag firar väl inte sönder mig annars heller. MEN jag brukar tycka att det är mysigt att handla julklappar och jag längtar jämt till julafton då alla är samlade. En av mina favoritdagar på året.

I år känns det mer som att jul är något vi måste ta oss igenom. Ta oss igenom för att komma till det där andra. Julklapparna har mest känts som ett tvång. Ett måste. Vi har fixat för det är något man ska. Vi har gjort det någorlunda smidigt för oss. Hade i år tänkt att vi skulle skicka julkort. Ni vet ett sånt där sött där man skryter med sitt bedårande söta barn. Inte ens de orkade vi. Så vänta er inga julkort i år.  Ni får tänka er Peter i röd luva istället...ja eller tänk er honom i hela dressen istället. Mycket bättre. O Lucas på ett hörn. Vi hoppa iaf att vi kommer att kunna njuta av julafton med familjen.

Efter nyår väntas provsvar. Provsvar som vi inte vet om de ger något eller om de kommer vara svaret på framtiden. Ont i magen. Kommer vi framåt, eller kastas vi tillbaka till ruta ett igen? Va vill vi? Det är så enkelt att säga att; Men va skönt för er om ni får ett svar. En diagnos. Tyvärr är det inte så simpelt. Jag är livrädd för det. Ni vet man vill både ha och äta den där förbaskade kakan. Så snälla säg inte att de är skönt att få en diagnos. För just nu känns det skit. Man vet inte vad det är de har tänkt kasta i ansiktet nästa gång.  Är de värre än vad vi tror... Just nu skulle jag vilja sova och bli väckt när jag har bearbetat svaret/svaren. Vilket besked vi än får så kommer det att vara jobbigt. Alltså om vi får ett svar eller om de inte hittar något. Jag är beredd att bryta ihop vilket som. Iaf lite. Lätta yttepytte lite på locket. Släppa på det värsta. De räcker... så länge...sen är jag på benen igen. 

Det ska också göras fler undersökningar o ingrepp efter nyår. Mer om det längre fram. Om jag känner för det. Jag skriver fortfarande inte om allt...ni får gärna fråga, men de är inte säkert att ni får något svar. Det är fortfarande mycket som vi inte delat med oss av. Så kommer det att förbli...iaf som vi känner just nu. Jag vill inte lämna ut Lucas helt o hållet. Det finns vissa där ute som vet mycket mer än andra. Det känns skönt och mer rätt att öppna upp sig mer för vissa.

Att skriva här till er är en del av min terapi. Det är riktigt skönt att få skriva av sig. Samtidigt som jag tycker att de är lite skrämmande. Jag blottar verkligen mig själv. Tänk, ni är ganska många där ute som läser. Som har ett litet titthål in i vårt liv. Ni är många som får hintar om hur jag/vi mår.

Lucas ger så otroligt mycket. Han gör framsteg varje dag och jag förundras över denna lilla filur. Han blir bara goare o goare för varje dag som går. En riktig liten glädjespridare. En liten kämpe. Han har under sina snart 5 månader varit med om så mycket mycket mer än vad många av oss vuxna någonsin har eller kommer att få kämpa sig igenom. Lucas har fört ihop oss med andra människor som vi säkerligen aldrig hade träffat om det inte vore för just Lucas. Vissa har vi kommit närmare än andra. Vissa kan vi idag kalla vänner för livet. Tänk vad denna lilla krabat har åstadkommit. Under 5 månader. Många av er hade nog inte ens hamnat på denna bloggen om det inte vore för honom.



Lusse Lelle

Lucas lussade lite på morgonen. Han lunkade runt i lägenheten o sjöng Lusse Lelle Lusse Lelle fyra nätter före jul...osv osv... Jag gick efter o rättade ELVA nätter före jul... HA! Där trodde han att han kunde lura oss! Allt för att få julklappar tidigare! Han är lurig Herr Sidenbäck Junior!




Lyser bus om honom :) Han blir bara goare o goare för varje dag ♥


Va hände?

Lite snopen när vändningen från mage till rygg inte gick som den skulle!! Oups, hoppas ingen såg!


Nytt i sminkväskan

Lite nytt i sminkväskan. Inte för att jag är någon riktig spacklare egentligen men lite måste man ju smeta på så man kan visa sig utanför dörren! Bra foundation som verkar hålla emot dregliga barnfingrar. Ett måste nuförtiden :P o så klart favvomascaran. Jäklar i mig va jag kan vifta med ögonfransarna nu!



Ja blir man inte snygg av detta så säg!


Jag o fisen

Min systerdotter Emma fotade mig och Lucas lite spontant så där i torsdags. Jag sa; Emma du får bara fota överkroppen på mig, helst över magen! (Ja då magen hänger så där lite löst över byxlinningen och benen var beklädda i mysisar o raggisarna satt på fötterna.)






Förra veckans (en dag iaf)
Body, HM
Byxor, Lindex


Fullmåne

Sovit dåligt i natt. Vridit o vänt, tröstat bebis, sövt bebis, legat vaken med bebis på brötet, halvsovit med bebis på bröstet, lagt bebis brevid, vaknat av bebis igen....o så har karusellen fortsatt... Ja så ungefär. Såg att någon hade skrivit på facebook att de varit fullmåne i natt. De var ju Lucas inte sen med att snappa upp. Så nu skyller han på fullmånen. Ja då får väl jag skylla på den också :) Mycket enkla förklaringar ibland! Men nu kickar vi igång dagen med barnvagnsrace. Jag och Pernilla ska ta oss an stadens gator.


En söndagens

Igår hade vi en riktigt soft dag. Vi gjorde nada. Lovely! Inget dåligt samvete här inte. Det var så skönt att bara gå runt o släpa i mysbyxor o ruffsigt hår. Senare på eftermiddagen kunde vi åka till svärmor och sätta oss vid ett dukat bord. (Men då hade jag faktiskt bytt om o snyggat till håret till på köpet.) Denna dag har vi varit SÅÅ värda!

Idag har vi varit nere på stan en sväng. Hittade lite smått o gott. Till mat blev det chicken hot. Yummie! Är nyss hemkommen från Friskis o Danspasset. Sista för i år. Pernilla kunde inte hänga med... så idag fick jag skaka extra mycket...o jäklar i mig va det skakades!

Annat vi hunnit med idag; busat, Lucas har ätit broccolipuré o smakat lite apelsin o clementin. Ja, eller jag kastade ett par frukter till honom så skalade han själv o smaskade i sig. Begåvad, ja de är bara förnamnet.







Så här glad kan man vara en söndag :)

En söndagens
Body, Polarn o. Pyret
Byxor, Geggamoja
Strumpor, Lindex


Favorit i repris

Här kommer en favorit i repris. Såg att de fått hem denna Stinky pyjamas på Lindex igen :) Gillar den verkligen. Lucas har den röd o vit randiga.


Geggamoja

Lucas har fått lite nya kläder från Geggamoja. Ett par grå byxor och en pyjamas :)
Fin fina sa han! Bra kläder till en lång och smal kropp.



Matchvikt

Lucas nya matchvikt är 6120 gram och han är 67 cm lång....snart 5 månader gammal :) Min prutt!


Fredagen

Nu blir det barnvagnsrace med ett par mammor :) Vore ju skönt om vädret ville hålla sig någorlunda torrt till vi kommer in igen :P Idag är det också dags för andra Synagis sprutan, vaccinet mot RS som han ska ta en gång i månaden under vinterhalvåret... sen blir det kurator besök och kvällen avslutar jag och Lucas tillsammans med Pernilla och Alwa och Idolhäng :)

Här får ni en dagens Lucas :)




Byxor, Fix Lindex
Body, Polarn o. Pyret
Strumpor, Polarn o. Pyret


Äntligen lite lediga

Idag har vi haft en ledig dag :) Härligt! En ledig dag från undersökningar/läkarbesök/och andra tidbokningar. Vi har tagit dagen som den kommit. Jag har hunnit med att städa, sen har Emma varit här hela dagen med mig o Lucas. Vi var nere på stan en snabbis och fixade god lunch när vi kom hem. Emma har fotat mig o Lucas lite, hon ska hem o redigera dem innan jag använder dem.




Följ min blogg med Bloglovin


Listan kan göras lång

Idag har vi haft fullt upp igen. Dagen började med mamma/barn träff. Verkligen skönt att få känna sig som en "vanlig" mamma för en stund. De där korta små stunderna...men de är just korta. Man märker snabbt hur annorlunda vi har det när vi börjar prata om saker, eller när det är dags för Lucas att äta osv..., samtidigt som vi har mycket gemensamt :)

Efter det var det dags för ett besök hos logopeden. Stimulera mun- och ansiktsmotoriken. Eftersom han är hypoton, muskelsvag så behöver han ha hjälp med det. Vi har fått ett par speciella skedar vi ska använda när han smakar på olika saker. Vi fick också ett sånt där nät ni vet där man kan lägga i bl.a. frukt som de kan sutta på. Sen hade hon gjort ett schema över hur man stimulerar mun- och ansiktsmotoriken. Verkligen jättebra övningar tycker jag. MEN vår lista över "måsten" blir inte kortare. Den snarare växer o växer. Alla de här sakerna/procedurerna man ska göra varje dag tar inte lång tid var för sig. MEN när alla procedurer ska göras, vissa fler gånger än andra ja då känns det väldigt mycket ska ni veta + att det är väldigt mycket vi ska ha med oss om vi blir borta t.ex. över matningen. Jag ska säga att allt vi har med oss får inte ens plats under vagnen. Vi har ingen minikorg under vagnen... Mycket att tänka på med andra ord. Huvudet går hela tiden på högvarv. Jag har väl med mig..., jag har väl inte glömt..., sen måste jag fixa..., jag måste komma ihåg...



Imorgon har vi inget direkt inplanerat. Så då är det jag och Lucas som tar dagen som den kommer :)


En gårdagens

Morsan kan du slänga upp en gårdagens!?, ropar Lucas.
Visst, säger jag.





Jeans, KappAhl
Skjorta, KappAhl
Kofta, Cubus


Vårt andra hem

Ja så har vi varit på två läkarbesök idag igen. Först var vi på öron/näsa/hals läkaren och efter det så träffade vi Lucas läkare. När vi var i Stockholm så gjorde de andningsregistrering och kollade luftvägarna och lungorna. Då upptäckte de att Lucas har väldigt trånga luftvägar och att han är inflammerad längre ner i luftvägarna. Han gör alltså av med otroligt mycket energi bara på att andas. Så om han skulle bli förkyld så blir det mycket värre. Sonden stör honom också. Idag fick vi en inhalator. Han ska ta luftrörsvidgande och sen kortison mot inflammationen. Hoppas att detta ska underlätta för honom. Det är inte astma han har, men det kan liknas vid det.


Att vara mamma

Ofta så känner jag mig mer som vårdpersonal än som mamma. Ögon ska droppas, sonden ska sättas, tejp ska bytas, medicin ska tas, sjukhus ska besökas, slem ska sugas, droppställningen ska fixas och man ska ständigt ha ett vakande öga. Men i samma stund så tänker jag att det är ju just detta som är att vara mamma... att man alltid ska finns där och göra allt för sitt barn. De är ju precis det jag gör. Allt för mitt barn. Alla pratar om att jag är så stark och kämpar. Kan man göra annat?!


Soft stil

Lucas har en sån härligt soft stil i babysittern. Han sitter skönt o viftar med tårna. Vift vift! Sen slänger han upp ett ben ibland på bågen och softar vidare! Hihi...sötnöt! Eller just ja, han gillar inte när jag använder sånt som gullig o söt i samma mening som jag pratar om honom. Tuff kille menar jag!




Lite skön laid back stil så där...


Ny vecka, nya undersökningar

Oj de är mycket just nu.  Huvudet går på högvarv och undersökningarna och träffarna avlöser varandra. Idag har vi varit på Västerviks sjukhus med Lucas på Ögonmottagningen o träffat en ögonläkare.

Imorgon fortsätter de....

I natt har Lucas knappt sovit något. Eller han har varit väldigt gnällig o vi har knappt sovit något. :P Skulle de inte vara för att vi redan är så fysiskt och psykiskt trötta av all oro så hade jag aldrig tyckt att natten varit så jobbig. Men nu tycker jag de. Ska ju verkligen inte klaga på det då jag vet att det är många som har problem natt efter natt. Men faktiskt så är de en annan trötthet om man jämför med att man sovit för lite. Styrka till er som har dessa nattproblem! Vi har haft tur där måste jag säga. Vi misstänker iaf att han ev är på gång att bli lite förkyld. Han har varit väldigt snorig och man hör att han är rosslig och har en mer ansträngd andning. Idag har jag gått på nålar. Varje avvikande ljud eller rörelse från honom har fått mig att stelna till. Jag har känt hur det har knytit sig i magen. Så otroligt nervös. Stressad. För ett tag sen så hade vi tre veckor då jag ständigt fick vara på min vakt. Lucas kräktes då ca 1-1,5 dl slem två gånger om dagen. Vi räddade livet på honom många gånger då ska ni veta. Nu är jag så orolig att det ska bli så igen. Jag är hela tiden på min vakt. Tycker inte att han verkar lika snorig som i morse. Håller tummarna att de håller sig borta. Om det blir så igen, ja då är jag den första som ser till att Lucas blir inlagd. Den persen tar jag inte hemma en gång till.

Med tanke på förra veckans händelse så har jag nu blivit helt fixerad vid sugen. Jag går inte utanför dörren utan den. Har stenkoll på vart den är och tittar många gånger att jag verkligen har den med mig.


Snygga brudar!

Ikväll kunde jag äntligen komma iväg på träning igen :) Har inte tränat på en vecka. Peter har haft jour hela veckan och min syster (som är den enda som kan vara barnvakt åt Lucas) har varit förkyld. Lucas är väldigt känslig så vi ska inte utsätta honom för det. Jaja...åter till träningen. Var på Friskis o svängde mina lurviga till Danspasset (roligaste passet på hela veckan). Hahaha...jäklar i mig så kul de var ikväll. (De är alltid kul, men extra ikväll...behövde nog det o kände vilken energi jag fick... och äntligen fick jag känna mig glad. De var länge sen.)

Jag tror helt klart att jag, Emma och Pernilla var de snyggaste o hetaste där. HA! In your face! Jag lovar! Vi skakade rumpor, boobies:ar, armar, höfter och lår (tror inte det slutat skaka än...). Tyvärr stod vi längst ner i hörnet och tryckte. Där är det inte så många som ser oss. Men lovar, helt klart snyggast :P

Fy tusan...känner mig som en stor elefant när jag struttar runt med noll kordination och känsla i kroppen ;) Hihi...hörnet längst bak är MITT. BARA MITT!



En gammal dyrgrip jag hittade!


Grötpremiär

Idag fick Lucas äta lite Havregröt för första gången :) Hihi...många skratt blev de! Älskar de skeptiska minerna, men mot slutet (ja han hann ju knappt börja innan vi slutade... han fick ca en tesked) såg han ut att tycka att de var rätt okej ändå ;) Har nu också börjat försöka nappa honom igen. Han är inte intresserad direkt. Leker lite med tungan bara. Det ser ut som att han suger på flaskan, men inte tillräckligt hårt för att de ska få någon effekt. Sen får han ibland lätt kräkningar. Precis som att han inte lyckas svälja undan allt samtidigt som han ska suga i sig mjölken. Jaja... vi får testa lite till o se hur de går.





Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Några bilder från Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Natten mellan torsdag och fredag sov Lucas i ett annat rum under bevakning av en sköterska. Duktiga killen sov hela natten... jag o Peter sov inte lika mycket. Tacka vet jag hans guldfiskminne, för nu har han glömt allt. Hur mycket ska en sån liten behöva gå igenom. Det jobbiga är att än är det låååångt ifrån över :( Men han är en tapper liten killen. En riktig liten kämpe!

Tack Anna för att du hann med oss i torsdagskväll. Det var skönt att få tänka på något annat för en stund. Och så otroligt roligt att se dig <3




Under en av undersökningarna skar de i hans ben :( På fredag får vi ta bort förbandet.


Det är inte alltid som det borde vara

Det är många som frågar hur det är med oss. Man väljer sina stunder och personer som man säger sanningen till. Ibland orkar man inte med att prata om det, inte ens med de närmsta. Då svarar man helt enkelt att det är bra, eller okej. Sanningen är att det är skit vissa stunder. De flesta stunderna håller man ändå ihop. Som en vän sa; Det är inte alltid det är läge att bryta ihop. Man ska nämligen också klara av stunden efter. Samla ihop sig och återgå till vardagen och ta hand om Lucas, middagen, plocka undan you name it! Ibland är tillfället inte heller det rätta för att öppna upp sig. Det kanske inte är rätt person just då att öppna upp sig för. Detta betyder inte att ni ska sluta fråga. Förvänta er inte att ni alltid kommer att få ett ärligt svar...

Tack för alla fina ord dessa dagar...kommer inte att ha tid och ork att tacka var o en av er. Så jag gör det här! <3



Alldeles nyss

Hahaha... alldeles nyss låg Peter i godan ro i badet :P Inte så länge...för nyss gick larmet (han har jour denna vecka). Hahaha... de är humor....! Så snabbt har aldrig jag fått upp honom ur badet!

,



En hög med strumpor och blöt handduk, samt ett tomt badkar.




EVELINA - MAMMA TILL LUCAS

JAG HETER EVELINA, ÄR 28 ÅR OCH BOR I VIMMERBY. MIN SAMBO HETER PETER OCH TILLSAMMANS HAR VI EN UNDERBAR SON, LUCAS, FÖDD 2011-07-16. HÄR KAN NI LÄSA OM VÅR NÅGOT ANNORLUNDA VARDAG, OM OVISSHET & KAMP OCH OM EN VARDAG SOM IBLAND BYTS UT MOT SJUKHUSMILJÖ.

bloglovin
bloglovin
RSS 2.0