Vad är de som händer??

Kom för en stund sen hem från träningen. Hittade då en däckad Lucas på Peters axel. Stackars liten hade kräkts massor igen. Mat o slem. Vad är de som händer med min lilla son????? Jag blir så frustrerad. Så ledsen. Han är helt slut. Jag känner hur stressad jag är i kroppen över det som händer med honom hela tiden. Nu kan jag verkligen inte slappna av. De har hänt grejer lääääänge nu! Samtidigt är det svårt att utreda allt för det är alldeles för mycket som ändrats/hänt. Finns så mycket att "skylla på". Men va tusan är de EGENTLIGA problemet/problemen? (Är fortfrande inte ute efter era spekulationer... dem klarar jag bra själv... Alla spekulationer får mig att bli tokig just nu. Jag kan säga att jag spekulerar mig galen här hemma redan.)

Var på BVC idag. Hon sa att de var en kraftig ögoninfektion. Har fått koksalt att skölja ur ögat med. Får inte bort allt klet, de sitter liksom fast på ögat. Har vi inte fått bort de tills imorgon så ska jag gå dit igen o visa upp ögat. Känner mig stressad att han kräks massor nu också. Dels pga att han har en infektion i kroppen som gör att han inte orkar lika mycket som innan, sen går han ju inte upp i vikt nu när vi testar maten... han går snarare ner i vikt. De blir han ju också mer slö av o sen när han inte får behålla all mat. Vi får se hur de blir vid nästa mål och imorgon bitti. Annars får de nog bli Västervik för vår del.


Varje sekund räknas

Dagen började som gårdagen slutade :( Lucas kräktes upp all mat o slem. Han har precis kräkts en massa slem igen o jag fick hjälpa honom. Först dunka honom lätt i ryggen o dra fingrarna över ryggen snabbt samtidigt som han ligger på sidan... ja för att han skulle få luft. De mesta kunde jag dra ut med hjälp av en trasa men lite fick jag suga ut. Stackars liten. Jag ringde och fick en tid på BVC idag. Vill att hon ska kolla ögat o prata lite. Jag hoppas att han får behålla maten. Eftersom han inte fick de efter sista målet igår och första målet idag... långt emellan mat...

Nu känner jag den där jobbiga och huggande känslan i magen igen. Blir så rädd. Kan inte bara de här kräkningarna försvinna! De skrämmer livet ur mig! Vet ju inte om de pga infektion eller om de är samma som de var innan... Tiden får utvisa. Men som sagt, de är en tung ryggsäck att bära. Att ständigt vara på sin vakt.



Dagens sjukling. Här vaken en liten stund iaf.

Tråkigt slut

Lucas ser ut som en som gått in i boxningsringen o fått sig en rejäl feting över ögat. Hoppas de lägger ner sig så han blir presentabel snart igen. Själv missbrukar jag handsprit. Humöret har verkligen åkt berg-o-dalbana här under kvällen. Men han har ändå haft små korta stunder som han varit glad o jag har njutit av dem nu senaste timmen. Synd att de skulle sluta som de gjorde :( La honom precis i hans säng. Tyärr så kräktes han ner sig totalt så jag fick ropa upp Peter ur sängen för en hjälpande hand. Så nu ligger han i en ny pyjamas o jag hoppas på att han kan sova lite i natt.

Nu ska jag också kojsa. Peter valde att sova på bäddsoffan. Så jag har en HEL dubbelsäng att vräka i. O tro mig, jag ska vräka som aldrig förr! Natti natti...



Emma är, förutom mamma o pappa, en STOR favorit :)

Kvälls energi

Lucas har inte sovit så bra i natt men de var ju väntat. Men trots alla vakna tillfällen tycker jag att de har gått bra. Man accepterar de på ett annat sätt när man vet att de är sjuka. Känns inte lika jobbigt som när de vaknar för någon annan konstig anledning :P Ja ni fattar säkert va jag menar.

Här kickade vi igång denna dag med en skön promenad med fina Pernilla o Alwa. Skönt att komma ut. Lucas fortsatte sova en stund ute efter de så jag passade på att börja städa. Så nu är här städat, har bäddat rent och tvättat. Nu känns det mycket fräschare än innan!

Ska snart ut igen. Blir en liten promenad innan jag ska till Friskis. Medel-puls blir det idag. Kan behöva få lite energi efter denna intensiva dagen. Har jag inte tvättat, städat eller donat här hemma så har jag burit runt på en gråtande o gnällig liten kille. Antibiotikakuren är nu påbörjad för Lucas del iaf. Nu ska de fina ögonen komma tillbaka! Peter är ute och går med honom nu. Kommer ändå på mig själv med att sitta o lyssna efter Lucas, ifall han har vaknat. Mammasyndromet som spökar?!



Bild som jag fått av Emma :)

Inte piggelin

Här är fortfarande inte Lucas piggelin. Jag har hämtat ut ögonsalva till hans ögon. Sitt vänsteröga får han knappt upp. Svullet, rött o geggigt. Höger öga börjar bli lite lätt geggigt de också. Men nu ska de bort. Han sover ganska mycket vilket är skönt, men däremellan så är de mest gnäll o gråt. Ibland duger de inte att sova själv heller. Just nu ligger han o halvsover hos mig.

Han är också mer slemmig. Hoppas verkligen att de beror på infektionen o inget annat. För imorse kräktes han slem två gånger :( Ena gången under tiden han åt och andra gången i min säng precis innan vi skulle gå ut.

Ja så här hemma kör vi med inhalationer, ögonsalva, sömn och tröstande famnen.


Nytt till Lucas

Nytt från Polarn o. Pyret. Vind och vattentät jacka och byxor.



Träning

Nu sticker jag o tränar. Ska bli väldigt skönt. Det står aerobic på schemat.




Ikväll ska de nya skorna från Reebok invigas :)

Hängig

Idag är de ingen pigg kille jag har här hemma. Trött, hängig och gnällig. Stackars liten. Ingen feber o när vi ändå var hos läkaren i Västervik så kollade hon hans öron också. De såg bra ut. Däremot så har han varit väldigt geggig i ena ögat. Vi fick med oss ett recept som vi kan hämta ut om de blir värre. O nu tycker jag att de blivit de. Han får knappt upp ena ögat. Geggigt o kletigt. Men vi avvaktar tills imorgon så får vi se åt vilket håll de går. Baddar med varmt vatten så länge. Lucas har mest sovit idag o när han är vaken så är han ledsen. Inte lätt att vara liten.

Den egentliga anledningen till att vi åkte till Västervik var för att följa upp hans kräkningar och hur det är nu med PEG:en och hur de kommande veckorna ser ut. Vi fick också prata med hans dietist. Gräva i alla frågetecken med andra ord.

Han väger nu 7215 gram. Han har gått ner ca 300gram. Men de var vi inställda på nu när vi håller på o mixtrar med maten. Vi får berika hans mat med extra fett (ex. rapsolja) nu så att han lägger på sig lite o inte går ner för mycket.



En bild på en något piggare kille för ett par dagar sen.

Läkarbesök

Idag ska vi till sjukhuset i Västervik. Det blir läkarbesök för Lucas o vi har tusen frågor. Ja de är väl så vi kickar igång denna vecka. Nä nu måste jag fixa till oss innan Peter kommer hem o hämtar oss.


Frusen

Jag och Lucas var ute på en långpromenad imorse. Jätteskönt, fast de blåste väldigt kallt. Vi har också hunnit med en sväng till ICA. Nu ligger jag under en tjock filt i soffan. Superfrusen! Ljusen är tända o jag hoppas att jag blir varm snart. Här har vi en väldigt soft söndag o den kommer fortsätta i samma anda.


Dobber på MQ

Igår invigde jag min nya vårjacka. Som jag längtat efter att få ta på mig tunnare kläder än tjockjackan man gått i hela vintern. Idag var det även torrt på marken o då invigdes de vita conversen :) Härligt att våren börjar visa sig.





Vårjacka, Dobber

Dagen/-s

Idag drog jag med mig morsan o farsan en sväng på stan. Har åkt barnvagnsrace ute i solen. De blev ett par böcker på rean och en fika på stammis haket! Men va fick jag... tugga på nån gammal festiskartong. Sen ska morsan springa runt o kolla en massa grejer o prata med var o varannan människa på stan. Orka liksom.




Dagens jag
Jeansskjorta, Polarn o. Pyret
Tights, Polarn o. Pyret
Strumpor, Villervalla

Mini-människan Alva

Igår fick vi äntligen tid till att åka och hälsa på lilla Alva. Minstingen bland syskonbarnen. Lucas är ju överlycklig över att han inte är minst längre. Tro mig, de snackar han om varje dag. Han tyckte dock att hon var rätt trist. Låg där o sov typ. Ingen action i henne tyckte Lucas. Jag sa att om några månader så blir de mer fart på henne också.

Men jag hade nästan glömt att Lucas var så där pluttig. Vilken liten minimänniska. Hon ser ut som en docka. Jo men tackar som frågar, klart Alva var otroligt lycklig över att äntligen få träffa sin favorit-moster :)






Dagens cooling





Dagens cooling
Zipjacka, Svea
Mössa, Geggamoja
Tights, Polarn o. Pyret
Tröja, Polarn o. Pyret
Strumpor, Lundmyr
Dregglis, Lindex
Raggsockor, Lindex

Vi tar dagen som den kommer

Jag och Lucas har avklarat en långpromenad i de underbara fast blåsiga vårvädret :) Nu ska snön bort bort bort! Mer grönt än vitt ute just nu, ME LIKE! Vi gick vår vanliga runda med finaste Pernilla o Alwa. Kul att äntligen ses igen, var ju ett tag sen sist.

Nu ska jag, Peter o Lucas snart ner på stan. Blir en fika på stammishaket i stan. De har vi saknat. Tror nog att vi bygger på ett par lager under vårjackan idag istället för vinterjacka :) De är ju ändå +10 ute! Med en mössa på de så ska vi nog stå ut ;)


Boomerang i repris

Såklart att jag var tvungen att ha SAMMA tröja fast i nya färgen grönt som jag redan har sen tidigare i rött o marinblått... :) Blir snyggt till våren o sommaren!


Vårmössor

Lucas har fått ett par snygga vårmössor :) Coolaste killen!



Mössor från Nova Star och Geggamoja.

Kvalitetstid

Igår hade jag och Lucas besök av finaste Kristina :) Kvalitetstid på hög nivå! De var tur att vi fick lite sällskap då Peter var borta på larm hela kvällen.




Salut (i efterskott) min son!

Hm... hur förklarar man för en 7 månaders kille att det inte blev någon salut när han föddes? Här hemma har jag en besviken kille som går runt o stampar hårt och surt "bara" för de.

Sen ropar Lucas lite surt; Å inte fick jag någon presskonferens heller!!!

Phu! Detta kommer bli en lååång dag! Nu ska här förklaras skillnad på bebis o bebis!


Lucas i BODY

Ni har väl inte missat Lucas i senaste numret av BODY!!! :) hihi, isf skynda o köp!





Månadens det ska börjas i tid. Lucas Blixt från Vimmerby är blott 6 månader, men han har redan koll på att pappas tidning kan vara påde intressant och lärofull.

Ni får bortse från att det står Blixt. Han har inte samma efternamn som jag men då jag aldrig skrev hans efternamn när jag mailade chefredaktören så skrev han mitt efternamn :)

Äntligen hemma

Det är så skönt att vi är hemma efter 8 dagar på sjukhus. Det ska bli underbart att få sova i sin egna säng i natt. Lucas har precis somnat och jag satte mig precis här vid datorn. Peter är ute på larm o har varit de ett tag, men jag har haft besök av en fin vän. Skönt att bara sitta o prata :)

Här har vi inte hunnit med så mycket idag. Det tog sin lilla tid att packa upp allt. Shit vi hade verkligen hela bilen full med grejer.




Lucas slängde sig i kuddhögen när jag packade upp!

Still here

Har lyst lite med min frånvaror. Har inte orkat eller vetat riktigt va jag ska uppdatera om. Dagarna innanför sjukhusets fyra väggar är inte jätteunderhållande. Besparar er de inläggen. Jag ligger i sängen o Lucas ligger i sin säng... somnade först nu :P skitunge! En lite för sen power-nap piggade visst upp! Peter har gått till sitt rum på Ronald McDonald. Tråkigt att han inte får vara här hos oss.

Lucas har varit kräkfri sen i söndags kväll. Förhoppningsvis håller de i sig och isf får vi åka hem imorgon (onsdag)! Som vi längtar. Vi håller på o mixtrar med hans mat för att se om de kan vara något där som spökar. Men jag orkar inte gå in på detaljer. Vi får se vad vi kommer fram till så kanske jag kan återkomma till de då. Än vet vi inte så mycket mer än att vi ska utreda och testa oss fram till något som fungerar för oss och speciellt för Lucas. 

Han verkar inte ha så ont av PEG:en längre. Nu rör han sig nästan som vanligt, undviker dock helst magläge verkar de som. Men de kommer nog tids nog. Måste kännas konstigt med något som är ivägen. Han får tag i slangen ibland o ligger och studerar den o undrar va de är för något konstigt :) hihi.


Mammahjärtat går sönder

Lucas fortsätter att kräkas. Nu har han kräkts även att han får maten mycket långsammare och annan mat. :( De värker i mammahjärtat. Han var helt utmattad efter de. Somnade så fort Peter tog upp honom i famnen. Lilla killen sover nu gott...


Vi stannar ett tag till

Har inte orkat vara engagerad i varken min eller era bloggar. Känner sån frustration just nu. Vi är fortfarande kvar i Linköping. Blir troligtvis kvar till mitten på veckan, lite beroende på vad som händer. Lucas kräktes imorse igen. Nu får han sin rätta mängd mat mycket långsammare. Istället för på 30 minuter så äter han ca 1,5-2 timmar beroende på hur vi lägger upp de. Då får han iaf behålla maten. Nu måste de klura ut va de beror på. Om han är allergisk mot maten eller varför de blir som de blir. Teorierna haglar över oss o vi har väldigt många själva också. De är så mycket i huvudet att jag knappt orkar bry mig längre. Vill bara att någon säger att DE HÄR BEROR DE PÅ! Orkar inte med alla spekulationer o teorier hit o dit.

Allt står ganska stilla på helgerna då de är många av de "rätta" personerna som är lediga. Imorgon ska vi förhoppningsvis få träffa en dietist o ev Lucas läkare från Västervik som gör sin ST tjänst här i Linköping just nu.





Lucas käkar gärna på kanylen i foten!


Man måste orka

De senaste målen har han också kräkts upp. Nu lägger vi om matschemat o ser om de hjälper. De kan tydligen vara så att det är retat så de lättare kommer upp sen operationen. Va vet jag. Teorier ändras hela tiden. Orkar knappt tänka längre. Jag blir bara så ledsen för hans skull. Nu är de en trött kille. Trötta föräldrar.

Men när man tror att man inte orkar mer... Ja då orkar man lite till... o lite till... Man måste orka.


Landstinget is the shit!




Gårdagens Lucas
Nattskjorta, Landstinget
Body, Landstinget
Knästrumpor, Landstinget

Gårdagens mamma
Klänning, Ralph Lauren
Leggings, HM
Knästrumpor, Lindex
Glasögon, Burberry


De kom ändå

Åh så kräktes han slem igen.... :( trots annan mat... Han fick iaf behålla maten. Vi får se var de slutar. Nu somnade han gott iaf.


Slemmet fortsätter att spöka

Lucas somnade bredvid mig igår. Eftersom han är kopplad till dropp så tänkte jag att de var lättare att ha honom hos mig inatt ifall han skulle vakna. De är jobbigt nu att man inte kan lyfta upp honom som man vill, speciellt när han är ledsen. Idag vaknade jag upp bredvid en medtagen men glad kille. Känns som att han humörmässigt börjar bli sitt gamla goa jag igen :) Härligt. Han ligger just nu i sin babysitter o jollrar o snackar massor. Givetvis så testar han även gränserna. Drar i droppslangen o även i PEG:en titt som tätt. Han har även försökt äta upp de som sitter på foten där droppet är kopplat.

Han får mat varannan timme o vi ökar maten succesivt. Tyvärr kräktes han för en stund sen. Han kräktes ner sig själv o sängen. Mat o slem. Vi tog upp honom o försökte tvätta av honom o la honom på golvet så han skulle få leka lite där. Vi hörde då hur han blev rossligare o började slemma igen. Vi fick suga honom o han började kräkas en massa slem. :( Men nu är han piggare. Stackars liten. Han har precis fått mat igen. Han är uppe i en deciliter. Men nu gav vi honom NAN1 för att testa hur de blir med annan mat. Vi börjar mer o mer misstänka att han kan vara allergisk mot maten. Vi får se hur de går med denna mat. Väldigt svårt att veta vad det kan vara. Men vi måste ju testa oss fram. Tråkigt är de iaf.

Jag trodde ändå inte att slemmet skulle försvinna bara för att vi bytte till PEG. Även om läkaren ev trodde de. Men jag är övertygad om att de inte berodde på sonden. Men men... bara spekulationer. Vi fortsätter o kämpa. Killen är gjord av stål!

Nyvaken kille i nattskjorta. Mys i mammas knä efter morgonbadet med descutantvålen.




I väntan på operation. Lucas tycker alla ser ut som rymdgubbar!





Operationen var över 11:15, vi kom tillbaka till rummet ca 14:15.
Då var de en trött kille som i stort sett sov resten av dagen o natten.



Vår hjälte!

Ni lämnar så fina avtryck här. De berör in i hjärtat o ger oss energi, kraft o ork. Operationen idag har gått bra. Lucas har sovit nästan hela dagen. Han låg i min famn i fyra timmar, nu ligger han brevid Peter i sängen. Han har feber o vaknar lite ibland. Just nu ligger han o är lite ledsen. Vi tror han har ont. Han ska få morfin så han kommer till ro inför natten. De har börjat ge honom lite mat varannan timme för att sakta komma upp i rätt mängd som han äter i normala fall. De kommer att göra ett uppehåll under natten bara. Hans rätta mängd kommer de upp i senare under morgondagen eller tidig söndag. Beror lite på hur de går.

Sonden är borta från ansiktet och vi kan äntligen få pussa på hela ansiktet... båda kinderna :) Finaste killen. Han har nu istället en ca 25 cm lång slang från magen (PEG). Som läkaren sa att de ser ut som en stubintråd från en bomb.

Efter att Peter hade gått tillbaka till Ronald McDonald huset igår kväll så var de dags för sista målet mat innan natten för Lucas. Han fick de vid ca 22:00 o när han hade ätit klart så vaknade han o var ledsen. Jag ville inte ta upp honom men blev ju tvungen då han var otröstlig... så klart så började han kräkas. Han kräktes massor med slem o all mat. Jag fick ringa på sköterskorna som kom o hjälpte mig. Vi fick suga honom flera gånger för han bara fortsatte o kräkas. De låg kräk i hela hans säng o på mig o golvet. De skurade o skrubbade o stannade kvar hos oss när jag badade o satte sond på Lucas. Sen sov han hela natten (de var flera månader sen de hände sist). Lilla killen var helt utslagen. Sköterskan som sen gick på efter nattpersonalen sa att de hade blivit uppskrämda efter kvällens kräkattack. Vår vardag tänkte jag...






Lucas när han lekte igår kväll innan vi gick till sjukhuset. Lyckligt ovetandes.
Några sista bilder med sonden.


Sover som en kung!!!

Lucas har sovit i en 90-säng i natt! Spjälsängar är för bebisar sa han o hoppade glatt upp i 90-sängen!
Ja han ligger där under täcket någonstans. Ska de vara 90-säng så ska de vara vuxentäcke, sa han!



Vaknade dock pigg o glad i mammas säng!? Hmmmm... Han kröp ner hos mig på morgonkvisten :)






7 månader

Idag blir Lucas 7 månader. Medans alla andra uppdaterar om va sina barn kan, älskar att göra osv... så önskar jag med hela mitt hjärta att Lucas ska slippa detta jäkla slem. Älskade Lucas, om vi ändå kunde ta bort allt ont. Vi älskar dig, till månen och tillbaka igen.... och mycket mer än så.

Grattis till lillasyster Sandra som fyller 25 år idag! Älskar dig!


:(

Vi har satt sond o Lucas är nybadad igen. Idag har han kräkts massor med slem. Ingen mat kom upp. Skönt om han kan få behålla den iaf. Men vi fick suga idag igen. Jag säger inget mer. Finns inget mer att säga. :(

Jag kan snart sätta dessa inlägg på repeat.


De finns INTE en mening med allt!

Sitter här igen. Känner mig som minsta människan på hela jorden. Helt maktlös. De finns ingen som kan få mig att tro att de finns en mening med allt som händer. För det finns de F*N inte!!! Jag är så frustrerad, förbannad, ledsen, hjälplös... ja egentligen kan jag inte ens sätta ord på mina känslor. Finns det ett slut på detta?

Den här kvällen som skulle ha blivit en lugn o skön kväll. Vi skulle ha ätit vår kvällsmat i lugn o ro och sen ha satt oss i ett av tv-rummen o bara tagit de lugnt. Bara varit vi tre. Nu blev de inte så. Vi hann bara sätta oss vid bordet i matsalen så såg vi på Lucas hur slemmet steg upp ur munnen på honom. Var kommer skiten ifrån?! Vi lägger honom snabbt på golvet o vi hör på honom att de är ansträngt. Peter springer o hämtar sugen i rummet och vi får suga honom. De var så tjockt att de var t.o.m tungt för sugen att få ur de. De ser ut som tuggumiklumpar när de bara lägger sig om sugslangen. Han kräks mer o mer o vi får fortsätta o suga. Han blir blå o ligger bara o skakar för att han inte får luft. Tillslut lyckas vi få loss de. Efter en stund så kan vi äntligen ta upp honom. Stackarn var helt hysterisk, nerkräkt o genomsvett. Han höll på att somna av utmattning i Peters famn.

Hittar sen en grej som vi kunde ha som provisorisk badbalja. Efter badet piggnade han till o var jätteglad tills han somnade för en stund sen. Jag hoppas han får en bra natt. Han behöver verkligen sömnen. Efter en dag med två kräkattacker, en lång resa, undersökningar och mycket nya intryck. Vi behöver sömn alla tre.

Jag känner mig helt skakig, fryser och jag har en konstig känsla i hela kroppen. Chock kanske.


Ronald McDonald huset

Morgonen började vid 05:00 då klockan ringde. Vi blev lite sena iväg då Lucas la världens kaskadkräka över sig själv, mig o golvet hemma. Först hjälpa honom, sen byta kläder och skura golv.

Vi har haft en fullspäckad förmiddag med röntgen och provsvar. Än vet vi inte vad röntgen visade. Lucas läkare från Västerviks sjukhus är i Linköping så henne har vi haft möte med. Har träffat narkosläkaren idag så imorgon blir vi lite "lediga". Kommer väl fördriva dagen på stan. Bara ta de lugnt.

I natt sover vi i Ronald McDonald huset. Peter kommer att fortsätta bo här när jag sover med Lucas på barnkirurgen (blir från imorgon eller fredag). Men där får man bara sova en förälder. Här på Ronald McDonald är de verkligen jättefint. De har gjort det så att man ska känna sig hemma. I rummet vi bor finns de en liten hall med skjutgarderober längs en vägg, ett badrum och ett sovrum. I sovrummet finns de dubbelsäng, en enkelsäng o skrivbord. 

I de gemensamma köket har alla egna kylskåp, skafferier och ett frysfack. Det finns flera spisar o diskbänkar. De har ett lekrum, datarum, tvättstuga, gemensamt tv-rum + två separata tv-rum om man vill vara mer med familjen och ett aktivitetsrum. Det ser likadant ut på både över och undervåning. Här kan de bo 14 familjer, 7 uppe och 7 nere.


Lite bilder från dagen

Spjälsängar på sjukhus ser inte roliga ut! Här har vi precis kommit till Linköping, barnkirurgiskavd o väntar på att få åka ner till röntgen. Lucas chillar i sängen :)




På röntgen. Här röntgade de svalj och magsäcken.



Lucas äter o väntar på läkaren.




Här i vårt rum på Ronald McDonald. Lucas busar med pappsen.




Nä nu ska jag fixa lite kvällsmat till oss. Sen ska vi nog titta lite på tv innan läggdags.
Vi bara längtar tills vi kan gå o lägga oss efter Lucas sista mål mat inför natten.


Fossingar




Tidsinställt inlägg

Kommer de någonsin bli bättre?

De var ju dumt av mig att tro att Lucas skulle få en bra dag. Vilka var oddsen för de? Han sov 4,5 timme förut. En glad o pigg kille som sen vaknade till :) Tyvärr vara de bara ett tag. För sen var de igång igen. Han kräktes över sig själv, mig, soffan o golvet. Stackars liten. Nu sover han igen. Kommer de någonsin bli bättre?

Nä men jag går väl o sätter sond igen då... förhoppningsvis en av de sista gångerna jag gör de!


Tar igen sig

Nu är lägenheten nystädad. Dags att börja packa alltså. Var ju tvungen att städa innan så jag slapp ta med mig dammråttorna också. Ja menar visst jag vill ju bli av med dem, men jag vill ju inte ha dem hos mig där direkt.

Tog en promenad i morse med Pernilla o Alwa. Lucas somnade när vi gick kl 09:15 och sover fortfarande!!!! Hallå, han har sovit i 4 timmar! Den killen behöver verkligen ta igen sig efter alla dessa dagar. :( Hoppas han får ha en bra dag idag. Så han kan få lite mer energi. Stackars liten. Så trött. Här håller vi alltså tummar för en fortsatt bra dag!

Tack för alla kommentarer som trillat in i förra inlägget! Fina ni är!



Lucas i vagnen innan promenaden imorse :)

Sjukhusvistelse

Det här är ingen vanlig vecka. Denna veckan ska vi till större del spendera på sjukhus. Tidigt imorgon bitti åker vi till Linköpings universitetssjukhus. Där ska Lucas bli inlagt på barnkirurgiskavd. Imorgon ska han röntgas, på torsdag är de narkosförberedelser och på fredag är de operation. Lucas ska nu få en PEG.

Ingen av oss ser fram emot sjukhusvistelsen. Dels är de första gången vi är på sjukhuset sen vi åkte därifrån två veckor efter att Lucas föddes. Dels så är det så mycket som kommer hända dessa dagar. Missförstå mig inte, det är så otroligt skönt att han äntligen ska få slippa sonden. MEN en sjukhusvistelse för med sig så mycket mer. Provsvar som vi väntat länge på, vilket är en stor oro. Alla läkarsamtal som man gör. De är alltid jobbiga. Att de ska hitta något på röntgen. Det blir mer tydligt att det faktiskt är annorlunda för Lucas. Operationen är vi inte direkt oroliga för men vi tycker de är jättejobbigt att han ska sövas. De finns ju en anledning till att operationen görs i Linköping istället för i Västervik... (där de annars är vana vid denna operation). Visst de känns ju samtidigt tryggare. MEN vill bara att ni ska veta att de är inte så himla lätt som de kanske tycks vara. Ibland känns det som att man för väntas ta allt med en klackspark! "Ja men tänk, nu slipper ju Lucas sonden! Va skönt!" Ja om de ändå vore så himla enkelt. Att man bara kunde tänka så. Men de finns så mycket mycket mer runt omkring som många inte har en aning om...

Så idag blir det att packa. Satt o skrev långa packlistor igår. Mycket att tänka på när man ska vara iväg flera dagar. O det går åt ganska mycket grejer till Lucas. Hoppas kunna få en ordning på de under dagen.



Sist vi var i Linköping...

Rond två

Kräkning tagning två. Vi körde på en eftermiddagskräkning när vi ändå var igång :( Jäkla slem! Han har sen morgonen sovit 4,5 timme. Kommer säkert somna snart igen. Så trött o utmattad. Även nu täppt av allt kräk i näsgångarna...

De är inte kul att uppdatera bloggen längre. Skriver ju bara tråkigheter just nu. Men de är samtidigt ett skönt sätt att få ur sig frustrationen som dyker upp. Ja eller som ständigt finns där.

Vår fina granne Jessica kom tidigare över med "Tänker-på-er-blommor". Så gulligt! De värmer o stärker <3


BVC besök

Idag var vi på BVC igen. 4 veckor sen sist. Nu hade han äntligen lagt på sig lite efter att ha stått stilla ett tag. Dagens matchvikt ligger på 7430 gram så nu har han gått upp en viktklass! Upp bland de stora grabbarna! På längden ligger han fortfarande på 70 cm. Så nu har han alltså bara tjockat på sig :) Men de är bra att de finns lite att ta av. Är så glad över att vi har Anette som BVC sköterska! Hon är verkligen toppen.

Efter de var det dags för mamma/barnträff på BVC. Idag disskuterade vi olycksfall. De räckte med att sköterskan nämnde kvävning så blev jag helt kallsvettig och tårarna rann sakta ner för kinderna. De är ju de vi kämpar emot...som de ser ut nu.... VARJE DAG. Tårarna trillar titt som tätt.


Benen slås undan...

Nu sitter jag här efter att ha satt sond och sövt en utmattad o helt förtvivlad liten kille. Även idag kräktes han massor under första målet. Mer än igår. F*N! Mat o slem i en salig blandning. La ner honom på golvet för han var full med kräk. Då kom de ännu mer o jag fick lägga honom på sidan för att hjälpa honom få loss på de. Efter de har han nyst massor. När han kräks så kommer de massor genom näsan också. Så idag hade han massor kvar efteråt som låg o retade. Hörde att han var täppt av kräket.

Det känns just nu som att någon hela tiden slår undan benen för mig. Jag tar mig inte framåt. När jag tillslut lyckats ställa mig upp ja då sparkar någon undan benen igen. Så känns de nu. Varje dag. Jag är också rädd för att jag kanske inte orkar ställa mig upp en dag. Varför sparka på en som redan ligger? Allt är så sjukt overkligt, samtidigt som att de är vår vardag. Att ständigt få kämpa för vår sons liv. Lilla Lucas... om jag bara kunde ta bort allt ont!


Tack snälla ni!

Tack för alla värmande kommentarer. Ni är otroliga! Blir så glad att ni tar er tiden att läsa o sen skriva några rader. Jag har själv inte haft tid o ork att gå in o tacka var o en av er. Men de betyder väldigt mycket. Vi kämpar på, de gör vi. Tur att stunderna emellan detta elände är underbara med Lucas. Även om oron alltid finns där o knackar på ens axel. Ständigt ett vaknade öga, ett lyssnade öra, en misstänksam blick, ständigt på sin vakt. De är en väldigt stressande känsla. Svår att förklara. På något sätt är den en del av mig, en del av oss. Man tänker inte alltid på att den är där. De är Lucas som ger oss all kraft och ork till att kämpa på. Att försöka vara starka. Han ger så mycket lycka och sprider en enorm glädje.

Imorse låg jag och tittade på honom. Läääänge. Han låg o sov på min kudde. Jag studerade varje ansiktsdetalj. Tänk att en sån liten kille ska behöva gå igenom så mycket.

Lucas vi älskar dig. Till månen och tillbaka igen... om mycket mycket mer än så...



Lucas o mormors händer <3


De fortsätter

Morgonen började med morgonmys. Lucas o jag delade kudde. :) Härligt! Sen vände de snabbt när han under maten kräktes upp de han åt. O efter kom de slem. Vi gav honom inte all mat. Han får tidigare vid nästa mål istället. Ska de vara så här varje dag nu? Nu ligger han i blöjan på lekmattan under en filt. Han bara ligger där o tittar lite på tv. Ser otroligt trött ut. Vågar knappt röra honom så han inte börjar kräkas igen.



En liten Alva

Så har äntligen lilla Alva kommit till världen. Min älskade lillasyster har nu fått sitt första barn :) Underbart! Fick ett glädjerop i telefonen av Alva, hon är såååå glad över att ha mig som moster sa hon :) Ja va ska man säga, fina lilla flicka! Jag ska lära dig ALLT jag kan!

Det kunde inte bli ett bättre avslut på denna dagen! Så glad för Sandra o Daniels skull :) Nu kan jag gå o lägga mig med ett leende på läpparna istället för att gråta mig till sömns. Grattis till er! Älskade ni!

Lucas första fråga när han fått veta att han fått en kusin var; "Har hon långt hår???? Så jag har någon jag kan dra i håret... o reta massor! Åh du morsan, nu är jag minsann inte minst längre!"



Nu har jag ingen Alva bild så de får bli en bild på Lucas ca 12 timmar gammal.

Adresserat till Lucas

Adresserat till Lucas. Bara en massa sjukhusbrev...



...som gör oss kallsvettiga varje gång de kommer.

VARFÖR?

Vet inte ens vad jag ska skriva. Ord är överflödiga. Finns inte ord som beskriver hur ledsen jag är. Känns som att man tar ett steg fram o två tillbaka hela tiden. Eller just nu känns de inte ens som att vi går framåt. Bara bakåt. Vaknade imorse av att Peter ropade på mig att jag snabbt skulle komma. Jag flög upp ur sängen o hittar honom o Lucas på lekmattan. Massor med kräk. Mat, slem o sond. Sen kräks han ytterliggare ett par gånger i våra famnar. Vad är de som händer? VARFÖR?? (Nu skriver jag inte så för att ni ska spekulera. De orkar jag inte.) Jag som för några veckor sen trodde att de höll på o försvinna. Nu är de mer än på länge.

Vi har precis fått sätta sonden igen på hysterisk liten kille. Nu är han glad men trött kille som säkerligen kommer sova ganska mycket idag igen.




Älskar denna bilden!

Försöker komma ifatt

Igår gick dagen verkligen i ett. Efter att ha haft en fruktansvärd morgon så avslutade vi iaf med en soft kväll hos mamma. Idag har vi tagit de lugnt. Peter är pappaledig fredagar så vi satte oss på favoritfiket i stan.

Vi försöker komma ifatt energimässigt. Är fortfarande rätt nedslagen sen igår. Men vi är på benen. Går hela tiden o tänker... Tänk om...Klarar vi de om de blir en nästa gång.... Ja tankarna är många. Jag vet att man inte ska tänka så... MEN de är oundvikligt i vårt fall. Hade jag inte varit där igår. De finns inte en chans att han hade överlevt. Den tanken försvinner inte i första taget ska ni veta. En väldigt tung ryggsäck att bära. De är inte första gången heller.




Blomsterbud

Idag fick jag blomsterbud. Blev så otroligt glad :) De värmer.... Dessa fina tulpaner gjorde min dag :) Tack snälla Eva! <3




Häktiskt schema

Vi gick till Öppna förskolan igår. De var skönt att komma ut lite. Även om jag var väldigt ledsen. Kul att träffa andra mammor och barn, framförallt  fina vänner. Efter de var de dags för möte med försäkringskassan angående Lucas. Sen hoppade vi direkt i badet då de stod bad med habiliteringen på schemat :) Alltid lika roligt o härligt!




Lucas tycker de är superskönt att ligga o flyta på rygg samtidigt som han käkar på fötterna :)

Säg att de inte är sant

Snälla väck mig. Säg att de inte är sant. Säg att jag har en hemsk mardröm o att allt ska bli bra.

Har hjärtat i halsgropen o kroppen bara skakar. Jag känner att pulsen är onormalt hög. Hur många liv ska vår lilla kille ha egentligen? Oändligt många hoppas jag. Jag hoppades på att jag skulle slippa få skriva detta på väldigt länge. Kanske aldrig mer. Lucas kräktes idag igen. Ännu mer än igår. Sonden kom upp. Han kräktes massor med slem i omgångar o jag blev tvungen att ta till sugen. De fastnade i halsen på honom så han knappt fick någon luft. De är så sjukt. Så jäkla overkligt. Där sitter man med sin lilla son. Knappt tre äpplen hög. Slemmet bara stiger i munnen o man suger för att hjälpa honom. Han hinner bli lite blåtonad. Jag fattar de knappt själv. Tror fortfarande jag är i chock. Känns som att jag inte riktigt kan kontrollera mig själv just nu. Kroppen skakar o de känns som jag skenar i väg i tankarna. Som att jag inte är riktigt närvarande.

Lucas sover. Han var så otroligt ledsen. Somnade av uttmattning när jag tog på honom kläderna. Vi ska snart gå till Öppna förskolan. Konstigt tycker ni kanske. Men jag tror JAG (säg va ni vill men nu är jag egoistisk... Lucas kommer ju ändå inte ihåg något) behöver de på något konstigt sätt. Få gå dit o känna mig lite "vanlig" bara för en stund. Jag kommer kanske inte tillföra så mycket. Men jag måste ut härifrån. Dagen är kantad av så mycket som rör den "annorlunda" Lucas... så jag tycker att vi ska få gå dit o bara vara. Med risk för att de blir otroligt jobbigt. Men de blir inte bättre av att jag sitter här o gråter heller just nu.


Hittar inga ord

Finns inte ord för vad jag känner just nu. Jag är helt tom. Utmattad. Känslor som frustration o hopplöshet blandas med ilska och förtvivlan. Lilla Lucas. Tårarna kan jag inte hålla tillbaka. Jag bara gråter o gråter. Så var de dags idag igen. Helt utan förvarning. Tredje gången på två veckor. Först trodde jag bara de var mat han hade kräkts. Över tv-bänken, golvet, lekmattan, sig själv, mig, leksaker o babysittern. Sonden kom upp o han var full med kräk i både näsa o mun. Sen fick jag se allt slem som låg i babysittern. Ja men de är ju klart. Varför inte liksom? Efter detta var Lucas nästintill otröstlig, jag också för den delen. Tillslut så lyckades jag lägga honom o han somnade gott i sängen. Helt utmattad.

Snart dags att sätta sonden igen. Sen ska vi försöka njuta av en mamma/barn träff. Så gott de går iaf.


Alltid vid din sida ♥

Mamma ♥ Dig




Somna själv

I onsdags bestämde vi oss för att försöka låta Lucas somna själv i sin säng inför natten. Innan har han somnat hos oss i famnen. Men nu kände jag att de var dags att börja vänja honom vid att somna själv. O de har ju gått galant. Inga problem alls vid läggning. De fungerar även på dagarna när han ska sova. O i helgen fungerade de när vi var borta. Skönt tycker vi! Visst sen kommer de säkert komma dagar/kvällar då de inte fungerar men nu vet vi ju att han kan somna själv. Jag var orolig för att detta skulle bli krångligt eftersom han ALLTID somnat i vår famn. Men jag tror att man märker när ens barn är moget, varför stressa fram saker? Tror mycket löser sig av sig självt. Tillslut.



Lucas o morfars händer <3

Soft förmiddag

Lucas softade verkligen till de på lekmattan i morse :)



Denna kalla tisdag

Go morgon! Här var de tänkt att vi skulle ge oss ut på promenad om en timme med Pernilla o Alwa. Men ja tror vi tar o skiter i de. Temperaturen står fortfarande o stampar på -24. De tycker vi våra knoddar ska slippa o vi också för den delen. De känns inte okej. Vi håller oss inne o softar denna förmiddag! I värmen!

I eftermiddag väntar möte på habiliteringen. En ny habplan ska göras. Till kvällen blir de ett pass på Friskis igen. Hur ser eran dag ut?


En grej på gång

Idag har de hänt en spännande grej, men jag är samtidigt väldigt nervös. Hoppas de blir bra. Men jag säger inget om de just nu. Ni får veta mer längre fram :)

Just nu sitter jag i soffan under tjockfilten. Känns inte som jag har blivit varm idag. Jag går bara runt o fryser. Visst aerobicpasset jag var på blev jag ju varm av. Men inte så där svettig som annars, o ändå tog jag i som vanligt. Nu ska jag bara vänta på att Lucas har ätit färdigt så ska jag också kojsa sen.


Utöver de vanliga

Ni minns väl att jag för ett tag sen gjorde ett inlägg om alla kartonger vi har till Lucas. HÄR hittar ni de inlägget! Idag tänkte jag visa er va de innehåller och andra saker som vi har här hemma till Lucas. Ni vet sånt utöver de vanliga.











Premiär

Idag fick Lucas borsta tänderna för första gången :) Gott tyckte han!


Mmmmm gott!




Rätt gott faktiskt!

Vår helg

Här har vi en riktig slappar lördag. TV:n är på i bakgrunden, har läst lite o busat med Lucas. Tycker de är rätt skönt med sånna här dagar. Speciellt ibland på helgen då även Peter är hemma. Man kan mysa runt i mysbyxor o go tröja.

Igår var vi en sväng på favvofiket i stan. Skönt att bara sätta sig där o inte ha några tider att passa. Vi bestämde sen med syrran (ja en av alla i bunten) att vi skulle spendera fredagskvällen hos henne. Så där blev de mat och fredagshäng. De är så skönt nu när Peter är pappaledig fredagar då får vi verkligen lååånghelg :) En extra dag att filura på.

Imorgon ska jag och Lucas iväg på kalas. Peter har haft jour hela denna vecka o den fortsätter fram till måndag morgon. Ja så han rör sig inte så många steg från stationen.

Nu ska vi fixa lite mat här sen blir de tv-kväll... till skillnad från många andra så kommer inte Melodifestivalen att visas på vår tv. Inget som faller mig i smaken.


Morfarhäng

Lucas avslutade gårdagen med morfarhäng!




Dagens Lucas




Dagens Lucas
Tröja, Polarn o. Pyret
Tajts, Polarn o. Pyret
Strumpor, Lundmyr

Bad

Denna glada kille har varit o badat med habiliteringen idag :) Lika roligt o skönt som vanligt! Vi kan gå en gång till innan vi måste ta ett litet uppehåll från badet.



Öppna förskolan

Vi är precis hemkomna från öppna förskolan. Skönt att komma ut lite o träffa andra mammor o knoddar. Lucas däremot låg mest o tittade på alla när vi sjöng. Han bara; "Men morsan då!! Fattar du hur fjantigt detta är liksom?! Jag är faktiskt sex månader... eller snart sju menar jag. Detta är ju urtöntigt!" Men jag gillar de iaf! :) Och än får han faktiskt göra som jag säger! Ja han låg mest där med skeptisk min o tittade på alla morsor o ungar.


Bakslag o tankar

Idag har jag varit hos kuratorn igen. Jag och Lucas har varit o pratat ut. O va han snackade, ja de var svårt att hinna flika in något där ska ni veta. Kom ganska lägligt nu iaf eftersom de har kännts som enorma bakslag de senaste kräkningarna. De var väldigt frustrerande när jag väl var där. För de kändes som att jag hade hur mycket som helst som bara skulle vilja bubbla ur. Men inte. Visst knappt va jag skulle prata om. Otroligt frustrerande! Nu känner jag mig istället deppigare. Precis som att allt kommer över mig nu istället. Ja man väljer ju inte sina tillfällen. De kommer när de kommer.

Fick även ett samtal idag. Ett samtal som vi väntat på länge. Planer som nu har blivt beslut. Beslut som nu finns som tid, rum o plats i min kalender. En nervositet som byggs upp. Att återvända till platsen där allt började. De mina vänner de är ett stort steg att ta. Mer om allt detta längre fram. Tror säkerligen att de finns mycket att bearbeta här. Eller jag vet att de finns.



Full fart!

Långpromenaden är avklarad o nu sitter jag även här med en nystädad lägenhet :) NICE skulle jag vilja säga. Potatis o morötter puttrar på spisen... Snart ska laxen ner i stekpannan. Men shit va jag fixar o donar. Hurra för Peter liksom, vilken duktig sambo han har! Lucas ligger på golvet o leker kreativa lekar. Ni vet bygger superhöga ton, ordnar siffror o bokstäver i rätt ordning... Får ni prestationstångest nu??! Bra, de var min mening! Då är de precis som de ska vara. Åter till alla kreativa sysslor här hemma!

Just ja, givetvis har jag en maskin tvätt på gång också!




EVELINA - MAMMA TILL LUCAS

JAG HETER EVELINA, ÄR 28 ÅR OCH BOR I VIMMERBY. MIN SAMBO HETER PETER OCH TILLSAMMANS HAR VI EN UNDERBAR SON, LUCAS, FÖDD 2011-07-16. HÄR KAN NI LÄSA OM VÅR NÅGOT ANNORLUNDA VARDAG, OM OVISSHET & KAMP OCH OM EN VARDAG SOM IBLAND BYTS UT MOT SJUKHUSMILJÖ.

bloglovin
bloglovin
RSS 2.0