Lite väl mycket nu!

Natten som var blev ju inte riktigt som vi tänkt oss. Jag vaknar vid midnatt och bestämmer mig för att lägga Lucas tillrätta på sin kudde (han sover mellan oss). Då upptäcker jag att det är helt kladdigt och slemmigt där han ligger. Han har alltså kräkts en massa slem utan att vi märkt något, eller att han har vaknat. Vi lägger ett badlakan i sängen (det luktar ju ändå inte kräks eftersom han aldrig har någon mat i magen) som han får sova på.
 
Ett par timmar senare vaknar jag av att Peter säger att det har hänt något. Vaddå undrar ju jag så klart. Ja något har hänt, de är blött i sängen. Jag börjar fumla i mörkret och känner att de är blött/kladdigt mellan Peter och Lucas. Jag luktar och känner att det är mat! När jag fortsätter treva med handen så får jag tag i sonden. FEL ÄNDE! Alltså, hela jejunostomisonden har åkt ut!! PANIK! Det enda som surrade i mitt huvud då var att vi nu skulle bli tvungna att åka till Stockholm för ny operation.
 
Men Peter hade lite koll på klockan och hade kollat den en timme innan och då var de inte blött i sängen. Vi sprang och hämtade tejp och fick helt enkelt sätta igång med en sondsättning i ficklampans sken. En panikslagen kille som sparkar, stretar och gråter. Två kallsvettiga föräldrar som ber till gudarna att den ska gå att få i igen, att inte hålet har slutit sig. Man har nämligen inte så lång tid på sig att få i sonden efter att den åkt ut. Kroppen börjar läka/sluta sig väldigt fort. Som tur var så hade de inte gått flera timmar, utan vi upptäckte det i tid och lyckades alltså få i sonden igen.
 
Efter de så låg jag vaken (omöjligt att somna om) tills det var dags för mini att äta en timme senare... Ja men denna natten tar vi allt och raderar va?!
 
Idag har vi varit i Västervik hela dagen. Lucas har varit på besök hos TeamOlmed och shoppat ett gäng skor inför vår/sommar. Så nu är vi rustade inför den!
 
Kvällen har bjudit på skrikmaraton från liten och förkylning med feber hos stor. Lucas har sovit oroligt hela kvällen och gnyr/gnäller till och från. Behöver jag säga att kudden lockar?! Vi får helt enkelt se hur denna natten blir och göra det bästa av situationen. Skönt att Peter är pappaledig imorgon. Det är lite stressande de kvällar jag är själv med barnen och liten skriker samtidigt som Lucas kanske ligger och hulkar i sängen. Men men, den situationen fick ju lösa sig också då det inträffade häromkvällen.
 
 

Kommentarer
Martina

Åh vilka kvällar/nätter. Våra har inte heller varit topp direkt. Det är säkert ngt i luften ;)

Ludvig har sovit oroligt och vaknar ofta ofta. Nu har Teodor börjat vakna varje natt med och vill bara ha mamma. Lägg på det att jag nu haft hemma honom från dagis i tre veckor. Trots och en gnällig bebis. Det går i ett. Livet som småbarnsförälder. Underbart men ack så utmattande.

Hoppas han blir bättre snart lilla L så slemmet försvinner.
Kramar och tankar.

2014-03-20 @ 22:22:18
URL: http://martinaballerinas.blogspot.com
Linduz

Oj vilken tur ni hade! lilla gubben. :(
Hoppas ni får en bättre natt nu i natt.

Kram till er!

2014-03-20 @ 23:27:38
URL: http://linduz.bloggplatsen.se
Nathalie

Himla tur att ni är ett så himla bra team och att ni alltid kämpar tillsammans. Lucas (och Elias) ska vara glada som har er som föräldrar! Här kommer en styrkekram från en helt okänd norrlandstjej :) ha en härlig helg!

Svar: Tack ❤️
Evelina

2014-03-21 @ 00:46:36
lillgarden.blogg.se

Men vilken natt. Skönt att det gick att få i sonden iaf så ni slapp åka iväg till sjukhus.
Verkligen en helt annan vardag ni har. Man vill skriva massor men finner inga ord.
Ni kämpar verkligen och har två underbara små barn.

Svar: ❤️
Evelina

2014-03-21 @ 08:28:01
URL: http://lillgarden.blogg.se/
Hanna - Min vardag som trebarnsmamma

Vilken tur ni hade!

2014-03-21 @ 14:47:20
URL: http://hannafialotta.blogg.se/
Erica Kessén

Kram till er! Hoppas att nätterna kommer bjuda på lugn skön sömn till er alla fyra.

Svar: Hoppas ni mår bättre bland alla prickar!!
Evelina

2014-03-22 @ 18:37:17

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



EVELINA - MAMMA TILL LUCAS

JAG HETER EVELINA, ÄR 28 ÅR OCH BOR I VIMMERBY. MIN SAMBO HETER PETER OCH TILLSAMMANS HAR VI EN UNDERBAR SON, LUCAS, FÖDD 2011-07-16. HÄR KAN NI LÄSA OM VÅR NÅGOT ANNORLUNDA VARDAG, OM OVISSHET & KAMP OCH OM EN VARDAG SOM IBLAND BYTS UT MOT SJUKHUSMILJÖ.

bloglovin
bloglovin
RSS 2.0